Artikel

Fiskevatten

Resan till Amerika - <in english>

11 juni 2011
Starten på min första resa över atlanten tog sin början klockan 04:30 - upp och iväg mot Arlanda och den första av tre flygresor innan jag var framme vid mitt mål, Pagosa Springs i Colorado. Flyget gick som det skulle och jag landade i Chicago vid lunchtid lokal tid. Nästa flyg gick inte förrän morgonen efter så jag åkte in till downtown Chicago för att slå ihjäl lite tid. Med tidsskillnad i kroppen och en stor ryggsäck på ryggen så blev det en ganska seg eftermiddag - traskade runt, shoppade lite, åt en matbit och sen var jag nöjd. Jag åkte tillbaka till flygplatsen och tog in på Hilton - dagens bästa beslut - somnade som en klubbad säl vid sjusnåret.


12 juni 2011
Vaknade klockan 02:30 och kunde inte somna om. Nåväl, det var bara att invänta nästa flyg som tog mig till Phoenix. Och i Phoenix ytterligare väntan innan sista flygresan till Durango. Väl där hämtade jag ut min hyrbil, en Chevy Cruze, och en timme senare var jag äntligen på plats i Pagosa Springs.

Pagosa Springs är en ganska liten ort som är mest känd för sina naturliga varma källor. Ortens belägenhet i förhållande till klippiga bergen och angränsande ökenplatåer ger den ett unikt mikroklimat med cirka 300 soldagar per år, samtidigt som det är fyra utpräglade årstider med rejält snörika vintrar.

Staden omges av den 3 miljoner tunnland (12 000 km²) stora San Juan National Forest, och ligger intill det största vildmarksområdet i delstaten Colorado, Weminuche Wilderness.

Eftermiddagen och kvällen ägnade jag mig åt att installera mig hos Pam och Tom på Be Our Guest Bed and Breakfast där jag nu skulle bo de närmsta 13 nätterna.


13 juni 2011
Efter en mycket god natts sömn vaknade jag i sjusnåret - dock långt i från pigg med de tidigare resdagarna och tidsomställningen i kroppen. Det blev en slö dag som jag mest ägnade åt att strosa omkring och agera turist. Besökte bland annat den lokala turistbyrån och fick höra lite om stans historia - intressant. Namnet Pagosa lär ska komma från Ute-indianerna; "pah" som betyder vatten och "gosa" som betyder kokande, vilket syftar till de varma källorna.

Jag bokade under dagen också fiskeguidening till nästkommande dag och forsränning ytterligare en dag senare.

14 juni 2011
Vaknade 05:30 och var riktigt pigg - nu var det äntligen dags för fiske! Jag träffade min guide Joe på Wolf Creek Anglers strax efter 8 och så åkte vi iväg till Williams Creek. Det var fortfarande ganska högt och grumligt vatten - våren hade varit senare än vanligt och det kom fortfarande en hel del smältvatten från bergen - men fisk skulle vi nog hitta ända tyckte Joe.

Williams Creek är en ganska liten å jämfört med vad jag är van att fiska i. Den rinner genom dramatiskt landskap och forsar på rejält - lugna sel lyser med sin frånvaro. Fiskemetoden var också ovan för mig - vi skulle nymffiska på ett sätt jag aldrig provat förut. Joe ordnade en tafs som från fluglineänden till sin spets riggades med ett flöte, blysänke, en stor attraktor och slutligen en liten nymf på lämpligt avstånd mellan varandra. Denna rigg var på intet sätt ovanlig - man fiskar ofta nymf på detta sätt i USA. Jag använde mig av detta hela min resa, men i takt med att vattnen sjönk så kunde blyet bytas ut mot ytterligare en fluga i stället. Man gjorde heller inte upphängare som jag var van vid från våra egna klassiska trekast. Istället gjorde man som så, när det gällde en "mellanfluga", att man knöt fast den på vanligt vis i tafsänden. Sedan knöt man på en ny bit tafs i krokböjen på flugan och fortsatte på så sätt riggen. Jag har en känsla att detta tillvägagångssätt minskade mängden trassel något. Denna typ av rigg fiskades sedan uppströms och så snart man såg flötet göra en oväntad rörelse eller sjunka var det bara att göra mothugg. Metoden fungerade bevisligen då jag fick en del fisk, men det var inte helt lätt att alltid se när det var läge för mothugg, och även lite frustrerande att man tappade så många flugor via alla de bottennapp man fick. Detta var bara nåt att vänja sig vid hävdade Joe.

Vi fiskade oss genom en god del av Williams Creek under dagen och jag fick som sagt en del fisk - mest öring men även en regnbåge och en cutthroat (den senaste en helt ny art för min del). Inga stora fiskar, men några i matfiskstorlek iallafall. Det var en bra guidning som visade mig vart och hur man bäst fångade fisk i de rådande förhållandena. Det var ett mycket aktivt fiske där man gick från pool till pool, fiskade av alla intressanta små bakvatten, hålor och strömkanter, och som innebar en hel del klättrande i den ofta branta strandbrinken. Det var i regel rollkastning som gällde då vegetationen oftast satte stopp för traditionell kastning.

Förhoppningsvis skulle Stonefly börja kläcka lite mer frekvent den kommande veckan, och då skulle fisken börja vaka istället. Stonefly var en groteskt stor slända som inte liknar något vi har i Sverige, och öringen ska visst kunna bli som tokig när den kläcker rejält.

15 juni 2011
Inget fiske idag, men väl forsränning. Det blev en "full Piedra" med Pagosa Outside Adventures - en heldags tekniskt krävande, och fantastiskt rolig, forsränning. Slitsamt för ryggen dock som inte riktigt är van denna mängd fysisk aktivitet under en och samma dag. Somnade gott denna kväll.

16 juni 2011
Fiskedag igen och idag inledde jag med att köpa utrustning - det blev ett Winston Boron IIt, 9 fot, klass 5 (fyrdelat - ett perfekt resespö) och en Ross-rulle med WF-lina. Rådande dollarkurs samt prisläget i övrigt gjorde detta till ett riktigt kap. Ett antal flugor, tafsmaterial och lite annat småplock på det så var jag redo att ge mig iväg.

Jag begav mig till Williams Creek igen och påbörjade mitt fiske där vi hade avslutat guidningen två dagar tidigare. Vattennivån hade gått ned något, men det vakade fortfarande inget och det var dåligt med sländor i farten, så det fick bli nymffiske även denna dag. Dagen började bra med två regnbågar i första poolen, men sen blev det lite trögare. Fiske mig nedströms och fick några öringar, men det var ganska långt mellan huggen - längre än vid fisketuren två dagar tidigare.

Fortsatte fiskedagen med ett besök vid Williams Creek Reservoir - en skapad reservoir som ligger otroligt vackert. Fiskade inget där denna dag (men väl fikade), och fortsatte istället fisket strax nedan reservoiren. Lyckades väl inget vidare där och fick inget mer denna dag. Missar fortfarande en del mothugg på grund av ovanan med att nymffiska på detta sätt - det är inte alldeles enkelt att avgöra när flötet rör sig på grund av strömmen eller på grund av fisk, och oftare försvinner flötet under ytan på grund av kontakt med botten än på grund av kontakt med fisk. Hursomhelst en fin fiskedag som gav en del utdelning i alla fall.

17 juni 2011
Efter tre intensiva dagar med fiske och forsränning så behövde jag (och framförallt min rygg) en välbehövlig vilodag från fysisk aktivitet. Var på massage och följde upp med ett besök vid en av anläggningarna med varma källor - en lugn och skön dag.

18 juni 2011
Fiskedag igen, betydligt piggare i kroppen efter gårdagens behandling. Ännu en gång Williams Creek, och utgick även denna dag från samma ställe som sist och fiskade mig nedströms. För en gångs skull lite moln på himlen, men i övrigt varmt. Vattennivån hade sjunkigt ytterligare och man såg en och annan slända, så idag så inledde jag med att fiska torrt (men för att gardera mig, med en nymf som upphängare). Nymfen gav hugg, men inte ett enda vak på torrflugan. Tjurade på ganska länge med torrt - någon enda fisk borde väl kunna stiga tänkte jag, men icke!

Trögaste dagen hittills på hela resan, men en handfull öringar och regnbågar blev det iallafall. Strax innan jag var på väg hem träffade jag på ett gäng fiskare och frågade hur det gått för dom. De hade inte haft ett enda hugg på hela dagen, så något gör jag ju rätt i alla fall!

19 juni 2011
En kortare fisketur idag. Började på samma ställe som vanligt, men fiskade mig uppströms istället. Vis av gårdagen blev det nymffiske direkt och det gav inledningsvis ganska bra utdelning - det blev två hyfsade regnbågar på de första tre kasten och ett par pooler uppströms visade sig hålla en del öring. Efter några timmar drog dock ett rejält molnområde in över bergen vilket medförde en skaplig vind och att fisket blev rejält mycket sämre.

Avslutade fisket ganska tidigt och tog det lugnt resten av dagen - strosade runt i Pagosa och avslutade med en välsmakande middag på en av stans bättre restauranger.

20 juni 2011
Detta blev en riktig solig och fin turistdag. Bilade till Durango och gick på shoppingtur. Trevlig stad, större än Pagosa Springs och med det större utbud vad gäller just shopping. Den gamla delen av staden var även intressant bara att gå omkring och titta på - lite amerikansk historia. Det har spelats in en hel del westernfilmer i området genom åren och det syntes i souvenirbutikerna - the Duke (John Wayne) var ett populärt motiv på alla möjliga saker och ting. Besökte också ett Walmart vilket var en upplevelse i sig - man undrar hur dom kan ha så låga priser. Durango, och vägen dit, ligger vackert och resan var väl värd.

Fortsatte dagen med ett besök på Rocky Mountain Wildlife Park som ligger en knapp mil från Pagosa Springs. Kom dit lagom till matdags för djuren och fick med det en guidad tur genom parken. Parken höll ett antal av de djur som finns i området, som t ex elk, grizzlybjörn, svartbjörn, bobcat och puma. Elk var det enda djur av dessa som jag lyckades se när jag var ute på fisketur, och lika glad är jag för det - hade nog inte uppskattat ett möte med en grizzly. Dock var det inte björnar och pumor man skulle akta sig för när man var ute på fiske (det var enligt uppgift otroligt sällsynt att man träffade på rovdjur ute i det fria) - det man fick se upp för var orm. Hade tur att slippa möta någon sådan under min vistelse.

21 juni 2011
Dags för en rejäl fiskedag igen! Det var en strålande morgon - inte ett moln på himlen, varmt och vindstilla. Inledde med att prova Williams Creek Reservoir - det var spegelblankt och man såg ett och annat vak. Provade fiska torrt, vått och med streamer, men helt utan resultat. Bredvid mig satt en familj och latmetade med mask, och dom fick minsann fisk lite då och då. Som vanligt visar det sig att mask är bäst oavsett vilket vatten man kommer till (träsket undantaget förstås). Ledsnade ganska snart och åkte till det vanliga stället i Williams Creek i stället - får dyrka upp låset till framgång i reservoiren en annan gång i stället.

Har börjat utveckla en slags hatkärlek till den pool jag alltid börjar i. Dels så lyckas jag i stort sett få fisk där varje gång, och dels så tappar jag också flugor i den varje gång. Det ligger ett stort träd mitt i poolen och risken att fastna i någon av dess grenar är stor eftersom man måste låta flugorna svepa förbi ganska nära trädet - det är nämligen där fisken brukar stå har det visat sig. Poolen är dessutom så djup att det är omöjligt att vada ut till den del av trädet där de flesta flugor brukar fastna. Denna dag gav poolen två regnbågar innan jag fiskade bort de första flugorna. Vattennivån klart lägre och vattnet klarare än de första dagarna, men det är fortfarande sjunkande flugor som gäller.

Fiskade mig ner till stängslet och det gick riktigt bra - flera öringar och ett par regnbågar, och några var riktigt skapliga. Vände och började fiska mig uppströms via andra sidan, och en bit upp hittade jag en liten pool jag missat på vägen ner. Poolen gav genast en öring, ett par kast senare en tappad fisk och ytterligare några kast senare ett jättehugg! Fisken var stor, det kände jag direkt - klart större än allt annat jag haft på under resan. Den gjorde en kort rusning och ställde sig sedan längst ner i poolen. Där stod den och jag kunde inget göra. Satte så hård press på den som jag tordes, men den vägrade flytta sig. Alldeles nedan poolen var det ganska kraftig fors, och en hel del trädbråte i ån så jag vågade inte släppa på pressen - jag ville absolut inte att den skulle gå nedströms för då skulle det definitivt vara kört. Jag började så smått ta mig närmare fisken och fundera på hur jag skulle få den att börja röra på sig då den helt plötsligt lossnade. Kroken satt helt enkelt för dåligt, och hade dessutom börjat rätas ut. Ingen rolig känsla och det tog ett tag innan jag orkade fortsätta fisket.

Fortsatte dock efter en stund och fiskade mig uppåt, förbi hatkärlek-poolen och ytterligare uppströms. Det blev varmare och varmare ju längre dagen led och på eftermiddagen nästan jobbigt varmt. Det verkar som att fisken också tyckte så då huggfrekvensen blev sämre och sämre, men ett antal ytterligare öringar lyckades jag iallafall lura innan jag gjorde kväll.

En bra fiskedag som hade kunnat sluta i succé om den stora inte slitit sig.

22 juni 2011
Fisketur i flotte på nedre delen av San Juan bokad idag. Flotte är en absolut nödvändighet på denna fisketur då den största delen av sträckan går över privat mark. Man får alltså beträda vattnet, men absolut inte stranden. Detta medför att sträckan inte fiskas särskilt mycket och guiden Mike i stort sett lovade stor fisk.

Vi började turen med att fiska torrt, men det gav inget resultat så det blev till att byta till vått efter en stund. Mike styrde flotten förbi stenar och fall och såg till att vi låg på lämpligt kastavstånd till de strömmar och höljor som var intressanta. På en del ställen kunde man stanna till i något bakvatten och kasta av en intressant pool med flera kast, men oftast hade man bara en chans.

Trots min ovana med denna typ av fiske från båt, det faktum att jag fortfarande missar för många mothugg och att språkförbistring gjorde att jag emellanåt missförstod min guides kommandon, så tog det inte så lång stund innan den första fina regnbågen var fångad. Följde upp den med en fin öring och så fortsatte det - det högg lite då och då och när mothuggen satt så var det fina fiskar på kroken.

Det blev ytterligare en riktigt varm dag. Fisketuren tog nästan åtta timmar (inkluderat en trekvarts lunch på det enda ställe på sträckan markägaren tillåter att man beträder stranden). Det fanns gott om stor regnbåge och öring i ån, och dessutom lyckades jag få en Sucker - en ganska otäck bottenlevande fisk som såg mycket lustig ut.

Jag rekommenderar verkligen denna fisketur och skulle gärna vilja prova på den själv igen - ska bara träna på nymffiske med flöte till nästa gång så jag sätter fler mothugg :-)

23 juni 2011
Det blev bara en kort fisketur idag. På morgonen åkte jag och provade East Fork of San Juan någon timme, men helt utan resultat. Att det bara blev en timme beror på att jag hade bokat tid hos aBODYofART.com för anskaffning av ett kroppsligt permanent minne av denna underbara semester - detta tog resten av denna dag i anspråk.

24 juni 2011
Sista fiskedagen i Colorado och ett sista besök till Williams Creek. Min hatkärleks-pool gav för första gången noll i utdelning, men nedströms funkade det bättre och jag fick ett gäng öringar och regnbågar på väg ned till en bit nedströms stängslet. Som vanligt var det nymffisket som levererade och främst de små nymferna. Man tappar färre flugor nu också då, nu när åns vattennivå gått ner flera decimeter jämfört med i början på min resa, man nu ofta kan vada ut och lirka lös den fluga som fastnat. Nackdelen är förstås att det är färdigfiskat i den poolen sen.

En otroligt varm dag, så jag fiskade inte längre än till en stund efter lunchtid. Resten av dagen tog jag det ganska lugnt och förutom att packa så gjorde jag inte så mycket.

25 juni 2011
Klev upp klockan 03 för att påbörja resan hem. Drygt 24 timmar senare, vid lunchtid svensk tid, var jag äntligen hemma. Bil från Pagosa Springs till Durango, vänta på flyget, flyg från Durango till Denver, vänta på flyget, flyg från Denver till Chicago, vänta på flyget, flyg från Chicago till Arlanda och slutligen bil från Arlanda till Sundsvall - en dryg resa. Skönt att vara hemma igen, men jag vet att jag kommer att längta tillbaka till Colorado.

Sammanfattning
USA-resan var en riktig höjdare! Amerikanen var generellt väldigt öppen och trevlig, miljön var fantastiskt vacker, vädret var fint och jag fick lära mig mycket.

När det gäller fisket så var det intressant att få se hur dom bedrev sitt fiske, och se vilka skillnader, och även likheter, det finns när det gäller fiskekulturen i Sverige kontra fiskekulturen i USA. När man var ute på guidad tur var den ren C&R som gällde, men i övrigt gällde max två sparade fiskar per dygn inom nationalskogen. Jag hade nog trott att restriktionerna skulle vara ännu hårdare. Ett problem jag känner igen hemifrån är att en del av lokalbefolkningen fullständigt skiter i fiskereglerna och tar upp allt dom kan få även där, och just att det handlar om lokala fiskare gör att det är ett lite känsligt problem.

Det var otroligt rent och fint överallt trots att nationalskogen är ett väldigt populärt resmål. Mottot "lämna stället renare än när du kom" (till skillnad mot vårt "lämna stället lika som när du kom") verkar verkligen anammas.

Fisket i området skall ha en av sina bästa perioder just när jag var där, men på grund av en ovanligt sen vår så var vattnen ovanligt höga och torrflugefisket kom aldrig igång. Nymffisket var dock helt ok. Bäst tid på dygnet för fiske är generellt morgon och kväll. Det blir, framförallt en bit in på sommaren, alltför varmt mitt över dagen. De flugor som fungerade bäst för mig var Pat's Rubber Legs (en stor Stonefly-nymf), Tungsten Reckoner och Green Hornet (två mindre nymfer).

Avslutningsvis så vill jag verkligen rekommendera Pagosa Springs med omnejd som resmål - ett fantastiskt trevligt ställe!

Tack till
- Pam och Tom på Be Our Guest Bed and Breakfast - fantastiska frukostar, mysigt boende och ett mycket trevligt sällskap.
- Joe och ni andra på Wolf Creek Anglers - ett trevligt bemötande, proffsiga guidningar och annan hjälp under min vistelse.
- Markus på San Juan Sports Massage - fixade min rygg och räddade därmed min vistelse i Colorado.
- Dan på Pagosa Outside Adventures - en fantastisk forsränning med proffsig och trevlig guide.
- Kelly på aBODYofART.com - ett bra jobb på min vänstra axel.
- alla övriga trevliga människor jag träffade under min vistelse i USA.