Högsommarträsk igen
Text:
Per Persson
Foto: Per Persson, Fleming Sandell, Arne Wahlström
Fiskeår: 2013
Inledning
Det var egentligen tänkt att Räven skulle leverera en fyllig
artikel om den träskfiskeresa som han, tillsammans med Spindeln och
gossarna, gjorde i mitten av juni. Nu verkar Räven dock ha drabbats av
grav skrivkramp, så deras resa får sammanfattas i det collage ni
finner här till vänster om texten (vi får väl se om artikeln någonsin
kommer, eller om skrivkrampen är permanent).
Kort kan sägas att det rapporterades ett mycket fint harrfiske för
Räven och Spindeln (gossarna hade det svårare - "viljan är det inget
fel på, men erfarenheten saknas" lät Räven meddela) - ett harrfiske
som bland annat gav storharr i Hôlan!
Harran däremot är att lita på, så nedan finner ni hans sammanfattning
av hans och Rävens träsketresa som gick av stapeln i mitten av juli.
Harran är inte bitter...
Räven
och Spindeln hade klart bättre harrfiske i juni än vad Harran och
Räven hade nu (att Harran och Räven hade bättre harrfiske nu än vad
gossarna hade i juni är en klen tröst), men Harran är inte bitter.
Harran och Räven hade 12 grader och kraftig vind alla dagar utom den
sista, vilket sköt upp invigningen av deras nyinförskaffade flytringar
till resans sista fiskepass, men Harran är inte bitter.
En inplanerad laxfiskeresa till Norge (som säkert hade varit alldeles
fantastisk) avbokades till förmån för en veckas trögt fiske i träsket,
men Harran är inte bitter,
Inköpet av ett gäng klassiska våtflugor var som att slänga pengarna i
träsket, men Harran är inte bitter.
Söndertrasade fingrar av en elak gädda, men Harran är inte bitter.
Gädda tog också ett av deras mest gångbara beten, som de typiskt nog
bara hade ett exemplar av, men Harran är inte bitter.
En sällsynt miss i kommunikationen, Harran och Räven emellan, ledde
till att gravharren gick fri, men Harran är inte bitter.
Tomaterna tog slut, men Harran är inte bitter (Räven kan dock kanske
vara bitter över detta).
Hôlan var tom, men Harran är inte bitter.
Det är sant, Harran ÄR inte bitter!
Fisket
Precis
som det senaste högsommarbesöket
vid träsket så var harrfisket trögt och vädret besvärligt (sista
fiskedagen undantagen, men den kommer vi till senare). Även tidigare
år har det visat sig att juli nog inte är den bästa månaden för fiske
i träsket - juni och augusti är generellt sett betydligt säkrare. Nu
åkte ändå Harran och Räven till träsket precis mitt i
industrisemestertid- nån gång skulle väl ändå julifisket kunna
leverera tänkte dom på väg mot ett nyrenoverat Siken (vedkaminen är
ett riktigt lyft - härligt att snabbt kunna få upp värmen i stugan
efter en frusen dag på träsket).
Att ordna matfisken var inga problem - abborren högg frekvent och dream-team gav dom till och med flera
trippel-abborr-hugg ute på traden. Men harren var trögare - den högg
sällan och när den väl gjorde det så satt den dåligt. Någon storharr
såg de inte till och gravharren gick loss precis invid båten (hade
Räven varit lite alert med håven hade det nog slutat annorlunda -
Räven å sin sida hävdar att det var en oförsiktig drillning som gjorde
att den lossnade, men det stämmer såklart inte).
På tal om drem-team så utsattes detta för
extra hårda tester denna resa, både med klassiskt och amerikanskt som
utmanare - "är verkligen dream-team så överlägset bland flugorna som
Harran och Räven tror?" var frågan som skulle besvaras. De inledde
testet med drem-team vs. klassiskt - utmanarspöet apterades med ett
trekast klassiska våtflugor; March Brown, Silver Doctor och Kingfisher
Butcher. Resultatet var häpnadsväckande - dream-team levererade en
mängd abborrar och en och annan harr samtidigt som klassikerna kunde
bokföra ett, och endast ett, hugg! Den klassiska kedjan bytte in
Bloody Butcher, Blue Zulu och March Brown Spider men resultatet var
detsamma; dream-team var förkrossande överlägset (Sovjets 13-1-vinst
mot Sverige i hockey-VM 1981 var en jämförelsevis jämn match)! Det
verkar finnas en anledning till att det är moderna flugor som
dominerar flugkasten idag - klassikerna är vackra att se på men fångar
dåligt med fisk. Den amerikanska utmanaren var ett trekast flugor som
Harran förvärvat under sin Amerika-resa
för några år sedan - mestadels stora Stonefly-immitationer och små
glittriga nymfer. Amerikanarna gjorde bättre ifrån sig än klassikerna,
men inte mycket - dream-team tog ännu en imponerande seger! Efter
dessa utmaningar fick utmanarflugspöet vila till förmån för
spinnspöet, där småwobblers och Veltic såg till att dream-team inte
dominerade totalt iallafall.
Flytringsfiske
Harran
och Räven hade inför denna resa utökat sin fiskearsenal med varsin
flytring, och den sista fiskedagen var vinden äntligen tillräckligt
snäll för att låta dessa bli prövade. Första försöket gav mersmak -
ringarna verkar störa mycket mindre än en båts framfart gör och
plötsligt gick det att få fisk på torrfluga! Trots att det knappt
vakade alls i övrigt så steg harren på Ismo-pupporna och harrfisket
tedde sig helt plötsligt riktigt bra!
Ett fiskepass i flytring är för lite för att bergslå nya sanningar om
fiske i träsket, men nog kändes det som att en ny värld, i och med
denna resa, öppnade sig för de tidigare så båttrogna matroserna.
Flytringen ser ut att bli det komplement som gör varje fiskedag i
träsket intressant. Helt plötsligt gör det inget om vinden är för svag
- något som visat sig ha en klart negativ inverkan på trollingen då
det verkar som att harren skyr en båt utan det kamouflage ett lämpligt
vågskvalp ger - det är bara att pumpa ringen och ge sig ut!
Ceviche de Pantano
Förra
året lanserade gastronomerna Harran och Räven, här på Pelles Fiske,
det intressanta fiskreceptet Ceviche
de Pantano. Under denna fiskeresa förfinades tillagningsmetoden
och rätten är numer förstahandsvalet när det skall spisas fisk vid
träsket - en rätt värdig en verklig sybarit!
För att få sin Ceviche riktigt bra skall följande beaktas;
- Använd med fördel abborre framför harr - abborren är fastare i
köttet och har en fetthalt som bättre passar för denna
tillagningsmetod.
- Snåla inte med Chilin, skiva den i tunna skivor och behåll fröna som
ger extra hetta till marinaden. Man kan nästan inte ta för mycket
Chili, då styrkan behövs som motpol till syran från citronen - det man
vill uppnå är en syrlig fisk med en het eftersmak. Så, ta alltså i när
det gäller Chilin och håll hellre igen på koriandern så har ni den
perfekta Ceviche de Pantano!
Dock skall väl ändå tilläggas att Bacon alltjämt är godast, även om
fisken knappat in något på smakförsprånget.
Summering
- Satsa om möjligt på juni eller augusti när fiskeresan till träsket
planeras - juli är ofta trögare generellt sett.
- Dream-team lever än så länge verkligen
upp till namnet och krossade enkelt såväl klassiker som amerikaner -
frågan är vad en utmaning av GLSSCCSe
leder till - det kommer en kommande resa att svara på.
- Var inte snål - se till att ha en uppsättning små Rapala i draglådan
- lockar såväl abborre som harr till hugg. Förbered er dock på att
gäddan kommer att ta en och annan wobbler av er.
- Fisk och nya anrättningsmetoder i all ära - glöm inte köpa med er
Bacon.
- Och slutligen, bli inte bitter!