Mitt Ammerån - Vårv
Start | Hur det började | Hur det fortsatte | Och fortsatte | Och sen då?
Vårv
är ett mycket intressant fiskeställe i Ammerån. På
södra sidan ligger en stor vik och det finns flera intressanta strömmar
som tarvar olika starkt intresse beroende på vattenståndet för
dagen. Ju lägre vatten, ju längre vadar man för att finna
den större harren och till slut fiskar man mot stranden på den
södra sidan. Ovan Vårv ligger Båtlänningen, en fin
lugn ström utanför ett lugnvatten som är bra för maskfiskaren
i början på säsongen och för flugfiskaren i slutet
av densamma. Vårv rinner ut i en skarp kurva, Ajaxstället, med
stark ström på norrsidan och ett för torrflugefisket intressant
lugnvatten på södra sidan. Nedanför kurvan ligger Skeftes
som förfogar över några fina harrströmmar. Båtlänningen
fungerar bra att fiska i början på säsongen och då
företrädesvis med maskspö. Vårv och Skeftes brukar
komma igång något längre fram när vattnet gått
ner en del - normalt runt midsommar - och fisket är sedan bra så
länge ån inte börjar stiga igen. Ajaxstället kräver
lågvatten och blir sällan riktigt fiskbar förrän en
bit in i augusti. Större delen av säsongen är det våtflugefiske
på Ammeråvis som gäller vid Vårv; tre flugor på
tafsen och klassiskt våtflugefiske där man lägger ut linan
rakt ut i strömmen för att sedan låta den driva ner genom
de intressanta strömmarna. För varje kast drar man ut några
decimeter extra lina och fiskar på så vis effektivt av strömmen.
Man fiskar med fördel nattetid då de större harrarna är
som mest aktiva. I slutet på säsongen kan även torrfluga
fungera under varma eftermiddagar och då är det rännan och
Ajaxstället som är mest intressant.
Jag
började i mitten av sjuttiotalet så smått försöka
lära mig binda flugor. Knularna var ju inte så svåra att
tillverka så snart kunde vi få fisk på egentillverkade
flugor. En dag hade jag suttit och lekt vid bindstädet och bundit en
streamer på en maskkrok. Flugan såg eländig ut men min
far sa att den såg ut som en riktig öringfluga och att den skulle
han minsann fiska med den kvällen. Sagt och gjort, den kvällen
fiskade vi vid Vårv och pappa fick två riktigt stora öringar
på den anskrämliga flugan och jag var överlycklig. Flugan
fick efter den kvällen namnet "öringens fasa".
Vi var ofta nere vid Vårv. Ibland bara pappa och jag, ibland var vi
fler. Vi brukade ibland ta med oss släkt och vänner till Vårv
för att umgås och fiska. Vårv blev ett ställe för
fiske, social samvaro och till och med, när somrarna var riktigt varma,
för bad. Vårv såg inte likadant ut då som det gör
nu. Strömfårorna har flyttats och på den tiden låg
det två stora björkar på stranden som pekade ut mot vattnet
som var väldigt roliga för oss barn att leka vid. Nu har björkarna
sedan länge drivit iväg och många år har förflutit
sen den tiden men Vårv är likväl ett av de ställen
jag helst åker till när jag ska fiska i Ammerån. I slutet
av sjuttiotalet följde min några år äldre kusin Jan-Erik
ofta med pappa och mig på fisketurer till Vårv. Vi kunde vara
ute till långt in på natten och fiska. Jan-Erik hade alltid
en "bull-påssa" med sig och vi fiskade och fikade och hade det allmänt
trevligt. Efter en sådan uppväxt är det omöjligt att
inte bli fiskare även som vuxen.
Det
var vid Vårv jag på allvar började fiska torrfluga. Under
större delen av säsongen i Ammerån fungerar nymfer och våtflugor
bäst men vissa sensomrar/höstar - när ån förskonas
från de regn som de flesta år sätter punkt för fiskesäsongen
alltför tidigt då de får ån att stiga - kan torrflugefisket
vara väldigt givande. 1983 var ett sådant år då andra
halvan av augusti och början av september bjöd på bra väder
och lämpligt vattenstånd. Jag och Göran spenderade all ledig
tid nere runt Vårv och då särskilt vid kurvan nedan Vårv
- ett ställe vi döpte till Ajaxstället. Vi hade varsin sten
som vi vadade ut till och fiskade sedan av lugnvattnet och strömkanten
mot andra sidan. Det fanns gott om fin harr vid Ajaxstället och Ajaxflugan
gav oss fisk i stort sett varje fisketur den hösten. Två år
senare upptäckte jag rännan. Rännan är djup och lugnflytande
och ligger mot stranden på södra sidan vid Vårv. Vattenståndet
måste vara ganska lågt innan man överhuvudtaget kan vada
så att man når att fiska rännan och ytterligare lite lägre
innan den blir riktigt bra. Sensommaren -85 var gynnsam för torrflugefiske
och jag och Göran hade vadat oss i position för att fiska rännan.
På min tafs satt en Bôlôn favorit och på Görans
en Biegents Black. Göran som fiskade av övre delen på rännan
hade sett ett stort vak som han kastade på medan jag fiskade av nedre
delen där det vakade ganska frekvent. Efter ett tag låg sex harrar
i konten och fisketuren var redan alltigenom lyckad för min del. Den
sjunde gjorde den succéartad. Ett vak som inte alls såg särskilt
imponerande ut - mothugg - konstigt tunga ryck i linan och efter en stunds
nervös drillning beundrade jag min dittills klart största fångst
i ån. Göran som ännu inte fått något då
han envetet fiskade på den stora som vakade i övre delen var
vid det här laget ganska less och värre skulle det bli. Till slut
bestämde sig nämligen den stora för att ta Görans fluga
och jag såg på en gång att det var en harr väl i
klass med min stora när den hoppade. Sen såg man inget mer då
tafsen gick av med en smäll. Jag har aldrig sett någon vara så
nära att bryta av sitt spö som Göran var i den stunden.
I
början av nittiotalet stängdes sträckan Baracken-Skattlandsforsen
helt för fiske under flera års tid och sålunda var även
Vårv fredat område den perioden. När fisket blev tillåtet
vid Vårv igen hade strömmen förändrats något
men det dröjde inte länge innan jag hittade igen harrarna. Senare
delen av nittiotalet blev Vårv ett riktigt storharrställe för
mig. Jag lyckades hitta harrar på 8 hekto och uppåt varje sommar
och det kulminerade i en fantastisk helg i början av juli -99 då
ån visade upp ett fiske som bara överträffats vid några
av mina besök i Kirunafjällens harrvatten. Helgen gav ett tjugotal
harrar mellan fyra och nio hekto, merparten tagna på svartnymf, och
det är tveksamt om jag någonsin kommer att uppleva ett lika bra
fiske i ån igen - just denna helg måste alla förutsättningar
för bra fiske ha varit uppfyllda med råge. Vårv har varit
och kommer alltid att förbli ett av mina favoritställen i ån.
Fortsätt till Skattlandsforsen
>>